Sökresultat

Christopher Rääfs beredskapslaboratorium, vid Lunds universitet, har i uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten att bistå med sina kunskaper vid en eventuell radiologisk eller nukleär katastrof, så kallad RN-katastrof, i Sverige. I ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt har han nu varit delaktig i att ta fram ett kunskapsunderlag till handlingsplan för saneringsåtgärder i nedfallsdrabbade områden. De

https://www.medicin.lu.se/artikel/radioaktiva-olyckor-stralningsdoser-pengar-och-radslor - 2025-10-03

Depression, yrsel, svårighet att fokusera blicken och balansproblem. Många elitidrottare som drabbats av hjärnskada lider av besvär som påverkar vardagen, men där vården inte kunnat hjälpa dem som drabbats då orsaken varit okänd. Nu visar en klinisk studie ledd av forskare vid Lunds universitet att problemen kan ha sitt ursprung i skador i vestibularisnerven. Idrottsutövare inom kontaktsporter som

https://www.medicin.lu.se/artikel/skadad-nerv-bakom-elitidrottares-langvariga-besvar-efter-hjarnskakning - 2025-10-03

Varje dag dör fyra människor i Sverige i självmord. Bättre strategier för bedömning av suicidrisk, ökad kunskap inom primärvården och större fokus på dem som tidigare gjort självmordsförsök, kan sannolikt rädda fler liv. Det visar en ny avhandling om suicid och riskfaktorer, som nu läggs fram vid Lunds universitet. – Över 90 procent av de personer som dör i suicid i Sverige, har haft kontakt med h

https://www.medicin.lu.se/artikel/battre-strategier-att-forhindra-sjalvmord - 2025-10-03

Under pandemins första år var det 19 procent fler bekräftade fall av covid-19 i Ronneby än i grannkommunen Karlshamn. Detta slog forskare vid Lunds universitet fast efter en epidemiologisk studie som slutfördes under hösten 2021. Samtidigt poängterar de att det inte går att påvisa att det är miljökatastrofen i Kallinge som är orsaken bakom. Nu inleds fler studier för att ta reda på mer. Det är sed

https://www.medicin.lu.se/artikel/fler-fall-av-covid-19-efter-exponering-pfas - 2025-10-03

Vartannat år delar Nordiska gerontologiska förbundet ut det mest prestigefyllda priset inom gerontologi, Sohlbergpriset på 10 000 euro. Priset tilldelas en forskare som är ledande inom området gerontologi, verksam i ett nordiskt land och som har haft stort inflytande på utvecklingen inom åldrandeforskningen. 2022 års pristagare är professor Susanne Iwarsson vid Lunds universitet. Priset delas ut u

https://www.medicin.lu.se/artikel/susanne-iwarsson-tilldelas-sohlbergpriset-nordens-storsta-pris-inom-aldrandeforskning - 2025-10-03

E-besök är en vanlig form av digitala läkarbesök, där patienten fyller i ett frågeformulär på nätet och därefter kommunicerar med en läkare via chatt. Det har hittills saknats forskning för hur e-besöken påverkar läkarens vårdbeslut, men en ny avhandling har nu utvärderat den digitala vårdkedjan i svensk sjukvård. – Över 60 procent av alla patientmöten sker inom primärvården. Därför behövs mer pri

https://www.medicin.lu.se/artikel/digitala-vardkedjan-utvarderad - 2025-10-03

Han har han hållit framstående positioner runt om i världen, inom akademin och läkemedelsindustrin. Nu hoppas han kunna bidra till den medicinska forskningen vid Medicinska fakulteten i Lund med sin erfarenhet av både grundläggande och tillämpad medicinsk forskning, genom att bidra till att lyfta fram det så viktiga området farmakologi. Claes Wahlestedt är ny gästprofessor vid Institutionen för ex

https://www.medicin.lu.se/artikel/gastprofessor-hoppas-blasa-nytt-liv-i-medicinsk-hornsten - 2025-10-03

Två unga experimentella forskare har tilldelats anslag från Anna-Lisa Rosenbergs Stiftelse, Institutionen för experimentell medicinsk vetenskaps eget anslag för neurobiologisk forskning med kliniskt samarbete. Grattis Isak Martinsson till Anna-Lisa Rosengrens Stiftelses anslag, 65 000 SEK! En sportfråga, hur känns det? – Det känns jättebra och jag är tacksam för möjligheten att testa mina hypotese

https://www.medicin.lu.se/artikel/unga-neurobiologer-far-anslag-forskning-om-alzheimers-och-parkinsons - 2025-10-03

Algoritmer för rätt behandling vid rätt tillfälle i sjukdomsförloppet vid Parkinsons. En biobank för upptäckter om betydelsen av arv och miljö. Insikter om livstillfredsställelse hos personer med Parkinsons sjukdom. Och en mer detaljerad kunskap om avvikande rörelsemönster med hjälp av artificiell intelligens. De är några av de forskningsnyheter kring Parkinsons sjukdom från Lunds universitet och

https://www.medicin.lu.se/artikel/varldsparkinsondagen-fem-lovande-forskningsprojekt - 2025-10-03

Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symptom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör psykologiska reaktioner till följd av de kognitiva symptomen. En studie vid Lunds universitet har gett nya insikter om de psykiska symptomens uppkomst vid Alzheime

https://www.medicin.lu.se/artikel/psykiska-symptom-vid-alzheimers-sjukdom - 2025-10-03

Kan nya sätt att leverera cytostatika mer precist till tumören minska risken för biverkningar? Det studerar en forskargrupp vid Lunds universitet och de utgår från tumörsjukdomen osteosarkom. I två vetenskapliga artiklar beskriver man ett sätt att med hjälp av cytostatikaladdade mikro- och nanopartiklar leverera läkemedel in i cancerceller, frisätta cytostatikan och därigenom orsaka celldöd hos tu

https://www.medicin.lu.se/artikel/trojansk-hast-levererar-cytostatika-i-cancerceller - 2025-10-03

Veckans Wallenbergforskare, thoraxkirurgen Sandra Lindstedt, och hennes team forskar om lungtransplantationer. “Idag kan vi bara använda 20 procent av de lungor som doneras. Anta att vi skulle kunna reparera, och återställa, lungfunktionen i donerade lungor. Det skulle vara till enorm nytta för patienter som väntar på att få en lungtransplantation.” Sandra Lindstedt är överläkare inom thoraxkirurg

https://www.medicin.lu.se/artikel/min-vision-ar-att-ingen-ska-behova-do-i-vantan-pa-organtransplantation - 2025-10-03

Frontotemporal demens startar relativt tidigt jämfört med andra demenssjukdomar och kunskapen om vad som orsakar sjukdomen är förhållandevis liten. Ny forskning från Lunds universitet visar att de veckningar i hjärnan som formas under senare delen av graviditeten kan ha betydelse för i vilken ålder som sjukdomen bryter ut. Neuroforskning- demens- särskilt frontotemporal demens / klinisk forskning

https://www.medicin.lu.se/artikel/kan-hjarnans-veckningar-under-fosterstadiet-paverka-insjuknandet-i-demens - 2025-10-03

Veckans Wallenbergforskare, barnkardiologen Karin Tran Lundmark, behandlar bland annat patienter med högt blodtryck i lungornas pulsådror, ett tillstånd som i dagsläget inte går att bota. Hennes forskning fokuserar på att hitta sätt att bota det som orsakar det höga blodtrycket. ”Tänk om vi kunde lösa upp det som blockerar och få blodet i lungan att flyta obehindrat?” Karin Tran Lundmark är specia

https://www.medicin.lu.se/artikel/jag-hoppas-nagon-gang-kunna-beratta-mina-patienter-att-vi-har-ett-botemedel - 2025-10-03

Gjendine Voss och Johannes Byrling tilldelas Anna-Greta Crafoords pris för bästa avhandling 2021 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Pris och utmärkelse får de unga forskarna för sina studier med betydelse för framtida diagnostik, prognos och behandling av prostatacancer och cancer i gallvägarna. I sitt avhandlingsarbete har Gjendine Voss undersökt olika cellers genreglering vid prostat

https://www.medicin.lu.se/artikel/cancerforskare-far-pris-basta-avhandling - 2025-10-03

Våren är en tuff tid för 30 procent av svenskarna som lider av pollenallergi. Sömnen, skolan och arbetet påverkas när näsan rinner, ögonen kliar, andningen är påverkad och tröttheten överväldigande. Lena Uller, professor i immunologi och forskare vid Lunds universitet, förklarar vad som händer i kroppen vid en allergisk reaktion och delar med sig av ny forskning kring allergi. Varför reagerar mång

https://www.medicin.lu.se/artikel/immunologiprofessorn-forskning-har-visat-att-obehandlad-allergi-kan-utvecklas-till-astma - 2025-10-03

Årets prestigefulla Segerfalkföreläsning hålls av Eero Castrén, forskningsdirektor vid Centrum för neuroventenskap vid Helsingfors universitet. I sin forskning om hjärnans plasticitet har han funnit ledtrådar om vilka mekanismer i hjärnan som påverkas av antidepressiva läkemedel – och som kan besvara varför dessa mediciner fungerar. Eero Castrén forskar om hjärnans plasticitet och framför allt är

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjarnans-plasticitet-och-kopplingen-till-depression - 2025-10-03

Fetma och övervikt innebär en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes, men normalviktiga får också sjukdomen. Forskare vid Lunds universitet har upptäckt att det går att identifiera individer med normal vikt som är i riskzonen genom att mäta BMI på ett nytt sätt. De har kartlagt överviktsliknande förändringar i ämnesomsättningen som kan kopplas till en ökad risk för att utveckla typ 2-diabetes.

https://www.medicin.lu.se/artikel/metabolt-bmi-nytt-satt-att-forutspa-risken-typ-2-diabetes-hos-normalviktiga - 2025-10-03

Veckans Wallenbergforskare i Lund, hjärtläkaren Andreas Edsfeldt, forskar om den underliggande biologin bakom komplikationer kopplade till typ 2-diabetes, som till exempel stroke och hjärtinfarkt. – Kardiovaskulära komplikationer är vanligare bland människor som lider av typ 2-diabetes. Tänk då om vi kunde hitta nya behandlingar som gör att sådana komplikationer inträffar mer sällan. Andreas Edsfe

https://www.medicin.lu.se/artikel/genom-att-forsta-biologin-kan-vi-hitta-nya-behandlingar-vid-komplikationer-av-typ-2-diabetes - 2025-10-03

Det finns idag mer än 7 000 olika sällsynta diagnoser. Tillsammans är det nästan en halv miljon människor i Sverige som lever med en sådan diagnos – lika många som lever med cancer. Symtomen är svåra att tolka och kunskaperna inom vården låg. Men nu har tekniken med analys av hela arvsmassan gjort det möjligt att med ett enda blodprov kunna fastställa rätt diagnos. En sällsynt diagnos berör högst

https://www.medicin.lu.se/artikel/sallsynt-men-inte-ovanlig - 2025-10-03